
Gluttsnäppa
Tringa nebularia
Gluttsnäppan är en stor, långbent vadare och utpräglad långflyttare som häckar i norra Palearktis, oftast på myrar i skogslandskap. I flykten känns den igen på den långa vita kilen över ryggen och på de kraftiga, trestaviga visslingarna. Arten är nära släkt med större gulbena och bedöms som livskraftig.
Visste du det här?
- Artnamnet nebularia kommer av latinets nebula, dimma, och syftar på artens fuktiga miljöer.
- Trots sin mycket stora utbredning delas arten inte upp i några underarter.
Läte
Fakta om arten
Kännetecken
Stor snäppa, brungrå på sommaren och ljusgrå på vintern. De långa benen är grönaktiga och näbben lång och svagt uppåtböjd. I flykten syns en vit kil från övergumpen upp på ryggen. Lätet är ett kraftigt ”tjy-tjy-tjy”.
Familj
Scolopacidae
Storlek
Mellanstor (trast)
Färger
grå, vit, brun, grön
Om livsmiljön
Häckar i taigan, särskilt i gles äldre tallskog nära myrar, sumpiga gläntor, mossar och sjöstränder. Under flyttning och vinter i många slags söt- och brackvattensvåtmarker som sjöstränder, dammar, flodmynningar och laguner.
Föda
Småfisk, vatteninsekter och deras larver, kräftdjur och maskar, ibland grodyngel; fångas i grunt vatten, ofta genom snabba rusningar efter småfisk, både dag och natt.
Beteende
Ljudlig; sången framförs i hög spelflykt, och locklätet är en kraftfull, trestavig vissling. Häckar glest med revir och lägger ett grunt markbo, ofta intill en stubbe eller sten. Under flyttningen ses den mest ensam eller i små flockar och vadar aktivt i öppet, grunt vatten.
Källor
Foto: Andreas Trepte, CC BY-SA 2.5 https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Common-Greenshank.jpg
Ljud: Sonothèque ADVL, XC730780, CC0 1.0 https://xeno-canto.org/730780
Text: Wikipedia (Swedish) + FinBIF species descriptions, CC BY-SA 4.0; FinBIF: CC BY 4.0 https://sv.wikipedia.org/wiki/Gluttsn%C3%A4ppa
