
Wilsonbeckasin
Gallinago delicata
Amerikansk beckasin är en nordamerikansk vadare som tidigare betraktades som en del av enkelbeckasinen men numera räknas som egen art. Den häckar i norra Nordamerika och flyttar till vinterkvarter ända ned till norra Sydamerika och uppträder bara som sällsynt gäst i Europa. Beståndet bedöms som livskraftigt.
Visste du det här?
- Spelljudet skapas av luft som får stjärtpennorna att vibrera och låter djupare än enkelbeckasinens.
- Arten kallades tidigare wilsonbeckasin men fick ett nytt svenskt namn 2025.
Läte
Fakta om arten
Kännetecken
Mycket lik enkelbeckasinen: brunspräcklig med mycket lång rak näbb, ljusa längsstreck på ryggen och randigt huvud. Den vita bakkanten på vingen är smalare, vingundersidan mörkare och de yttre stjärtpennorna tätare bandade. Bestämningen är svår och bygger främst på spelljudet och detaljer i vingen och stjärten.
Familj
Scolopacidae
Storlek
Mellanstor (trast)
Färger
brun, svart, vit, orange
Om livsmiljön
Många typer av våtmarker – myrar, gölar, fuktängar och flodkanter – men undviker hög, tät vegetation. Vintertid gärna i risfält och andra blöta odlingsmiljöer.
Föda
Främst insektslarver, men även sniglar, små kräftdjur och maskar, som den känner upp med sin böjliga näbbspets i mjuk mark.
Beteende
Födosöker mest i gryning och skymning och rör sig diskret i vegetationen. Under spelflykten får luften stjärtpennorna att vibrera och ge ett djupt, surrande ljud. Honan ruvar ensam och sköter ungarna i början; därefter delar föräldrarna på kullen.
Källor
Foto: Gallinago-delicata-002.jpg: Mdfderivative work: Donkey shot, CC BY-SA 3.0 https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gallinago-delicata-002-cropped.jpg
Ljud: Doug Hynes, XC609619, CC BY-SA 4.0 https://xeno-canto.org/609619
Text: Wikipedia (Swedish), CC BY-SA 4.0 https://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikansk_beckasin
