
Sibirisk knölsvärta
Melanitta stejnegeri
Den sibiriska knölsvärtan är en stor, mörk dykand som numera betraktas som egen art, skild från både den amerikanska knölsvärtan och svärtan. Den häckar i Sibirien, främst i taigan, och övervintrar till havs i nordvästra Stilla havet från Kamtjatka till Japan, Korea och Kina. I Europa ses den bara som mycket sällsynt gäst. Arten bedöms som livskraftig. Den sibiriska knölsvärtan har setts i Sverige som mycket sällsynt gäst.
Visste du det här?
- Vintertid kan den sibiriska knölsvärtan dyka ned till omkring 30–40 meters djup för att plocka krabbor från botten.
- Hybridisering med närstående arter är inte känd, vilket är ovanligt bland andfåglar.
Fakta om arten
Kännetecken
Hanen är svart med en mycket hög knöl vid näbbroten och en mest orangegul näbb, vilket ger en lång, jämn ”romersk” profil liknande ejderns; vit fläck bakom ögat och vitt vingfält. Skiljs från den amerikanska knölsvärtan på den högre knölen, den jämnare profilen, svartare flanker och den spetsigt vinklade fjädergränsen vid näbbroten.
Familj
Anatidae
Storlek
Mycket stor (svan)
Färger
svart, vit, orange, gul
Om livsmiljön
Häckar vid små sjöar i taigan, lokalt även på tundran; vintertid längs kuster och öppet hav.
Föda
Främst bottendjur som blötdjur, men också maskar, tagghudingar och småfisk; i sötvatten insekter och larver. Vintertid tar den krabbor på upp till 30–40 meters djup.
Beteende
Tystlåten dykand; hanarna ger mjuka, visslande läten under spelet. Vintertid samlas den i stora, täta flockar som ofta lyfter samtidigt, och den flyttar från häckningssjöarna i inlandet till kusterna.
Källor
Foto: Валерия Ковалева, CC BY 4.0 https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Melanitta stejnegeri 223375338 (cropped) 3.jpg
Text: Wikipedia (Swedish), CC BY-SA 4.0 https://sv.wikipedia.org/wiki/Sibirisk_kn%C3%B6lsv%C3%A4rta
