Lunnefågel

Lunnefågel

Fratercula arctica

Känn igen lunnefågel på läte eller foto och anteckna dina observationer i Fågelpass.

  • Hämta i App Store
  • Ladda ned på Google Play
Förekomst: Vanlig

Lunnefågeln är en färggrann alkfågel som häckar kolonivis runt Nordatlanten på både den europeiska och den nordamerikanska sidan. Bestånden minskar kraftigt till följd av invasiva rovdjur, miljöpåverkan och födobrist, och arten är klassad som sårbar av IUCN. I Sverige häckade lunnefågeln i Bohuslän fram till 1970 men betraktas numera som utdöd som häckfågel, även om den ses regelbundet under flyttning och vinter.

Visste du det här?

  • Lunnefåglar kan bli över 30 år gamla.
  • Lunnefågeln kan bära ett tiotal småfiskar tvärs i näbben samtidigt.

Läte

Läte

Fakta om arten

Kännetecken

Liten, svartvit alkfågel med stor, hög och platt näbb som på sommaren är klart röd, gul och blågrå, ljusgrå kinder och orangeröda ben. Står upprätt. I vinterdräkt är näbbens färger mattare och ansiktet mörkare; ungfåglar har smalare, mörk näbb. Könen är lika.

Familj

Alcidae

Storlek

Stor (kråka)

Färger

svart, vit, orange, röd, grå

Om livsmiljön

Gräsbevuxna, branta sluttningar och klippor på öar och kuster i Nordatlanten; boet i jordhålor eller i håligheter i stenrösen. Vintertid på öppet hav.

Föda

Främst småfisk som tobis, sill och skarpsill samt små blötdjur och kräftdjur; kan bära många fiskar tvärs i näbben på en gång.

Beteende

Skicklig simmare och dykare som flyger lågt och snabbt över vågorna med surrande vingslag. Häckar i kolonier i bohålor. Unga fåglar återvänder först efter ett par år, och häckningen inleds kring fem års ålder. Tillbringar vintern ute på öppet hav.

Källor

Upptäck också