
Dvärgspov
Numenius minutus
Dvärgspoven är en av de minsta spovarna, en nätt vadare som häckar i norra Sibirien och övervintrar främst i norra Australien. Den har kort, svagt nedåtböjd näbb, gråbrun dräkt med ljus buk och huvudteckning med ljust hjässband och tydligt ögonbrynsstreck. Arten är nära släkt med den akut hotade eskimåspoven och ses i Europa endast som en stor raritet.
Visste du det här?
- Dvärgspoven är systerart till eskimåspoven, som anses vara på väg att försvinna eller redan ha försvunnit.
- Under flyttningen kan den samlas i flockar på upp till tusen individer och gör få stopp längs vägen.
Läte
Fakta om arten
Kännetecken
Liten spov med brunstreckad ovansida, vit strupe, mörkstreckat gråaktigt bröst och vit buk; huvudet har mörka sidostreck på hjässan. Näbben är för en spov förhållandevis kort och svagt nedåtböjd. Honorna är tydligt större än hanarna.
Familj
Scolopacidae
Storlek
Mellanstor (trast)
Färger
brun, vit, grå
Om livsmiljön
Häckar i skogsbryn och öppningar i floddalar i norra Sibirien. Vintertid främst gräsmarker och odlingsbygd nära sötvatten i Australiens inland.
Föda
Främst små ryggradslösa djur som insekter och deras larver, även termiter och spindlar, samt frön och bär. Födosöker genom att sticka ned näbben i mjuk jord och lera.
Beteende
Häckar från slutet av maj till början av augusti i lösa kolonier i skogsbryn i floddalar; boet är en enkel grop i marken. Flyttar från mitten av augusti till oktober längs östra Asiens kust med få stopp och ofta i stora flockar. I flykten hörs en kort, ljus och metallisk trestavig vissling.
Källor
Foto: Wayne Cheng, CC BY 2.0 https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Numenius minutus 1.jpg
Ljud: Jochem Verweij, XC931502, CC BY-SA 4.0 https://xeno-canto.org/931502
Text: Wikipedia (Swedish), CC BY-SA 4.0 https://sv.wikipedia.org/wiki/Dv%C3%A4rgspov
